tisdag 1 april 2014

Depression; vad är det egentligen?

Depression tror man, har funnits så länge människan funnits i olika former. I olika kulturer ses depression lite olika i(exempelvis Kina så är depression främst något som innebär kroppslig trötthet, medan det här i väst ses som om ett inre, mentalt obehag) men det gemensamma är ett hämmande som innebär ett lidande
Statistiskt sett är depression väldigt vanligt, i Sverige så beräknas det faktisk vara så att hela 30% av alla kvinnor och 12% av alla män måste söka vård någon gång i livet pga depression. Dessutom måste man ta dessa siffror mend en nypa salt eftersom många fortfarande inte vill söka hjälp för den här typen av obehag. Och det är synd för bra vård finns det att få - om man söker vård för depression blir nästan 9 av 10 botade.

Vad är räknas som depression och hur vet man att man har det?
Ofta räknar man in många saker som symptom, inte bara att att man på något sätt mår dåligt. Symptomen i en depression kan vara:

-Nedstämdhet
-Brist på glädje och minskat intresse för det man brukar tycka om att göra
-Aggressivitet och lättretlighet
Man kan bli aggressiv och lättretlig (något som är vanligare bland män än bland kvinnor).
-Koncentrationssvårigheter och oförmåga att ta itu med vardagliga sysslor.
-Svårighet att känna känslor och likgiltighet.
-Känslor av otillräcklighet och misslyckande
Man ser allt i svart och nedvärderar sig själv och sin förmåga både när det gäller skolan och relationer. Man grubblar över eventuella misslyckanden och förebrår sig själv.
-Minskad livslust och självmordstankar
Det är vanligt att allt känns hopplöst och att man har tankar på döden och funderar på självmord.

Något som är viktigt att komma ihåg är att depression innebär ett onödigt lidande sålänge man förmår sig att söka vård för detta. Därför är det viktigt att söka hjälp, även om det tar emot. Man ska komma ihåg att de flesta människor någon gång kan komma att känna av depressiva symptom och man inte är galen eller knäpp för att man har det, eller att man söker vård för det!

I en depression kan det snabbt bli en vana att tänka negativt om sig själv och grubbla för mycket. Man fastnar helt enkelt i dåliga tankar! Då gäller det att försöka göra så att tar sig ur detta mönster genom att försöka göra så att man tänker på annat. Metoder för att tänka på annat kan vara att träna, ha en rolig hobby, börja spela instrument, ta en cykeltur, lyssna på musik, prata med en kompis, eller vad som helst annat som gör att fokuset sugs till "utsidan" istället för till "insidan".

I exempelvis kbt-behandlingar mot depression görs mycket utav arbetet för att komma ur en depression, genom hemuppgifter där man får lära sig att förstå och sätta fingret på vad som gör att man mår bättre, vilket man därefter också får träna på att göra till en vana. på detta sätt ersätts dåliga vanor(att grubbla, tänka negatvit, oroa sig) med goda vanor (att tänka på annat, att tänka på något kul, att ha roligt). Naturligtvis tar sådant kan ta lite tid innan det går automatiskt - en liknelse här är att det är som att vända på ett skepp på havet, det tar lite tid, men till slut vänder det!

Ha det bra till nästa gång!
/Skolpsykologerna

onsdag 29 januari 2014

Filmer om mobbning

Mobbning är absolut inte accepterat i vårt samhälle i Sverige. Mobbning ses allmänt som något otroligt fult och dåligt av de allra allra flesta. Och tur är väl det för det har så otroligt dåliga konsekvenser för den som blir utsatt för det. Ofta blir de som blir mobbade deprimerade och oroliga, och sover dåligt. Och det är ju i sig inte konstigt, för vem vill höra att man inte duger som är hela tiden?

Och till er som mobbar; har ni tänkt på nån gång vad ni får ut av att göra det, vad fyller det för funktion för er?

Här kommer tre filmer om mobbning. Den ena handlar om mobbarens perspektiv. Den andra handlar om den som blir mobbad. Den tredje handlar om hur mobbning egentligen är olagligt, berättad av polisen i Trosa Anders Öresjö.

Ha det bra till nästa gång!
Mvh/Skolpsykologerna





måndag 27 januari 2014

Vad gör det om man inte är utåtriktad och social?

God fortsättning på er! Hoppas ni hade ett fint jullov och en fin start på skolterminen.

Nu är det dags för elevhälsobloggen att sätta igång och idag tänkte vi skriva om något som man sällan pratar om. Nämligen att det finns styrkor med att vara tyst, tillbakadragen och som psykologer kallar det: inåtriktad.

Överallt i vårat samhälle får vi höra hur viktigt det är att vara social, att ta för sig och att prata när man får chansen. För er blir det kanske tydligast i skolan med handuppräckning, muntliga presentationer och diskussioner man ska ha i grupp. Det är då lätt hänt att man får för sig att det är något fel med dom som inte tar plats i klassen.

En kvinna som heter Susan Cain har skrivit boken "Tyst " där hon beskriver  fördelar med att vara tillbakadragen och att vara på sitt tysta sätt. Författarinnan var själv tyst som barn och fick höra att det är inte okej att vara så tyst utan att det var något fel på henne. Hon vill verkligen lyfta fram att det är viktigt att själv fundera på vad man trivs bäst med.

Kanske är det så att du föredrar en lugn hemmakväll med en spännande bok framför festande? Kanske är det så att du trivs bättre med att ha långa samtal med en kompis framför att hänga med många andra.

Och det häftiga är att forskningen har visat att det finns många fördelar med att vara tyst och mer tillbakadragen. Exempel på det är:
  • Att man är bättre som ledare/chef för att man låter de andra i gruppen få uttrycka sina idéer jämfört med en ledare som tar för mycket plats och avbryter alla
  • De bästa idéerna dyker upp när man får själv sitta och fundera en stund. Det är faktiskt överlägset jämfört med att komma på idéer i helgrupp (Tänk på det när ni har klass!)
  • Många av våra största profiler som exempelvis Zlatan beskríver sig själva som lugna och tillbakadragna. 
Tänkvärt tycker vi! Så funder på vad ni trivs bäst med!

/Era skolpsykologer John & Chen
    

tisdag 24 december 2013

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR Önskar era skolpsykologer!

God Jul och Gott nytt år 

önskar era skolpsykologer John och Chen! 


Vi lägger upp nya inlägg från och med  v .2.
Ha det bra tills dess
MvH/Skolpsykologerna

tisdag 17 december 2013

Att öva avstressning kan träna din hjärna!

Att stressa av är bra för din hjärna. Men hur kan man göra det?
Ett sätt är att använda det som kallas för medveten närvaro. Att träna på medveten närvaro är super bra för att slappna av och gör din hjärna piggare och mer skarp.

Här är en övning du kan göra när du sitter i klassrummet:

När du sitter med böckerna framför dig så strunta ett tag i uppgiften. Koncentrera dig istället tre minuter på alla ljud omkring dig. MEN tricket är att bara lyssna UTAN att reagera på ljuden. Du ska bara lyssna på alla ljud omkring dig. Lyssna på rösterna; är det höga eller låga.  Kan du höra pennor som skriver mot papper? Kan du höra något utifrån klassrummet?  Kan du höra fläkten till och med?

När du gör detta kommer din hjärna att varva ner, och bara finnas till. Du kommer samtidigt träna din hjärna att koncentrera sig, vilket är bra för dig när det gäller studier, men även göra dig gladare.

Pröva detta nästa gång under lektionen, då du känner dig trött. Det kommer inte skada dig!

MvH/ Skolpsykologerna i Trosa    

onsdag 4 december 2013

Vi har haft en Våga Tala kurs! Kolla filmen!

Här kommer ett filmklipp av Våga Tala kursen vi hade i en av högstadieskolorna i Trosa! Ett stort tack till alla eleverna som deltog i kursen och som ville ställa upp på filmklippet!

/Era skolpsykologer Chen och John

Vad jobbar alla med inom elevhälsan egentligen?

Inom elevhälsan, dvs den del av skolan som har som uppgift att se till så att eleverna mår bra, finns många olika yrken. Här tänker vi presentera dessa yrken lite kort så att ni vet vad alla gör!


Specialpedagogerna: Specialpedagogerna har många olika uppgifter, men den viktigaste är att se till så att elever som behöver extra hjälp och stöd i klassrummet får det på så bra sätt som möjligt. Eftersom specialpedagogerna är extra duktiga på detta pratar de mycket med rektorer och lärare så att hjälpen och stödet blir så bra som möjligt för dig som elev.

Skolsköterskorna: Skolsköterskorna är elevhälsans verkliga mångkonstnärer. De jobbar b.la så att eleverna ska må bra i kroppen, vaccinerar och är med vid hälsokontroller och läkarundersökningar. Men de är även med och pratar med skolpersonal om hur man kan ge hjälp till elever som behöver det, och är med på olika möten om elever. Skolsköterskan ger också ofta stöttning till elever som behöver prata lite.

Skolkuratorer: Skolkuratorerna gör även de många saker. De är b.la duktiga på att hjälpa de elever som behöver prata om olika problem i skolan eller hemma. Problemen kan vara alltifrån relationer, sex och samlevnad, skilsmässor till nedstämdhet och dålig självkänsla. Skolkuratorerna är också duktiga på att jobba med grupp-problem som tex bråk eller konflikter. Ett annat viktigt område är mobbning som kuratorerna är duktiga på att stoppa och förebygga, genom att tala med rektorer, lärare och föräldrar, men också inte minst med eleverna själva.

Skolpsykologerna: skolpsykologerna har många uppgifter. B.la jobbar de med att utreda olika svårigheter genom olika test, men tar också emot de elever som behöver prata om svåra saker (kom ihåg att föräldrarna alltid måste informeras när du går till en skolpsykolog). Skolpsykologerna utbildar även personal, pratar med rektorer och lärare om olika problem som finns, och talar med föräldrar för att ge råd och stöd. Skolspykologerna försöker också ge kunskap om hur du som elev kan bli den "egen psykolog" när du möter olika svårigheter (tex genom den här bloggen).

Välkommen till alla oss när du behöver det! Vi finns till för att du som elev ska må bra!
MvH/Elevhälsan i Trosa

onsdag 27 november 2013

Majas blyghet ett betygssänke...

Här kommer en artikel från lararnasnyheter.se (2013-11-21) om blyghet och rädsla för att göra muntliga redovisningar i skolan. Några som känner igen sig?
 
/Era skolpsykologer Chen och John
 
Det fanns en tid då hon inte var blyg. Det var nog i fyran det började. I dag går Maja i nian och är väldigt blyg. Det är jobbigt att stå i centrum, att alla tittar och lyssnar bara på henne, som när hon ska redovisa muntligt i skolan.

– Jag är jättenervös innan, går och tänker på det hela tiden. Och när jag väl står där pratar jag fort och blir andfådd, får hjärtklappning och vet inte vad jag säger. Det är som panikångest.

Men det har inte hänt på jättelänge nu – för hon går för det mesta inte till skolan när det är redovisning på gång. Hon låtsas vara sjuk tills kusten verkar klar, det vill säga när läraren slutat prata om att hon ska göra sin presentation. Det kan ta flera veckor.

– Jag missar jättemycket i skolan. I våras fick jag sju F i betyget, säger Maja.

Varken lärarna eller kamraterna verkar ha märkt Majas skräck för att tala offentligt, trots att det åtminstone borde vara uppen­bart att hon rodnar. Det är i alla fall ingen som har sagt något. Och hon vill inte berätta eftersom det känns så pinsamt.

Föräldrarna tror att hon är hemma för att hon är skoltrött.
– Jag kan inte säga hur det är för de oroar sig och överdramatiserar allt. Då blir det jättestort.

Idealet i dag är att ha många kompisar – och den som är framåt får fler, enligt Maja. Hon har gått i sin klass så länge att hon har vant sig vid kamraterna och blivit vän med dem. Men att träffa nya männi­skor är svårt.

– Det blir nästan så att jag aldrig hälsar. Jag tittar i mobi­len eller ner i marken. Folk skapar en bild av mig som dryg när jag avskärmar mig.

Hon kan inte heller äta bland folk hon inte känner, på restaurang till exempel, eftersom hon känner sig så utstirrad. Då försvinner hunger och aptit.
 
På fritiden är hon mest hemma och pratar i telefon med pojkvännen som bor på annan ort. Han är den enda hon berättat om blygheten för. Fast han kan ju inte göra så mycket, bara lyssna, som Maja säger.

Hon önskar att lärarna var mer lyhörda och pratade med varje elev om hur de känner för att tala inför andra.

– Jag tycker att man ska få välja att redovisa för en mindre grupp eller bara för läraren. Sedan kan man göra gruppen större och större, så att man vänjer sig.

Hon är ofta ute på nätet för att läsa om andras problem och få perspektiv på sig själv.

– Jag vill gå samhäll och bli psykolog. Om jag bara anstränger mig skulle jag säkert klara att plugga upp det som saknas. För jag är smart egentligen, säger Maja.

Ibland tänker hon att det ordnar sig, men oftare oroar hon sig för framtiden.

– När jag tänker på gymnasiet, där klasserna är större och lärarna säkert kräver mer redovisningar. Då blir jag orolig.

onsdag 20 november 2013

Varför skadar man sig själv?

Att skada sig själv kan drabba många. Ofta rör det sig om att tex skära sig, använda droger, eller  att man tar stora risker medvetet. Men varför gör man det egentligen? Vad har det för funktion?

Att skada sig själv har alltid orsaker i att man inte vet vad man ska göra med jobbiga känslor som tex ångest oro, ilska eller förtvivlan.  Men om då kroppen gör ont, blir man ofta mer fokuserad på den kroppsliga smärtan och man tänker inte lika mycket på de jobbiga känslorna. Att skada sig själv är alltså ett sätt att byta form på smärta och lidande så att man får en smärta som man vet varför man har och vad man kan göra åt det.

Kort sagt är en kroppslig smärta lättare att förstå sig på och kontrollera, till skillnad från de jobbiga känslorna som man ofta kan uppleva att man inte har någon kontroll över.

MEN: Att skada sig själv gör inte saken bättre, det "botar" ingenting. Det enda som kan bota är att ta tag i varför man har jobbiga känslor inom sig. Och det gör man bäst genom att tala med en vuxen som tex psykologer, kuratorer, sjuksystrar, lärare eller föräldrar.

Så du som skadar dig själv; gör dig själv en tjänst och ge dig själv hjälp på riktigt och kontakta en vuxen istället för att skada dig själv. Du kan exempelvis boka tid på ungdomsmottagningen i Trosa här, eller kontakta kurator, psykolog, sjuksyster eller din lärare på din skola. Eller så kan du tala med dina föräldrar.

Du kommer att tjäna på det.

MvH/Skolpsykolog

onsdag 13 november 2013

Vår första video! Om ren och skitig stress!

Här kommer premiären för vår första video (!) och den  kommer handla om något som vi kallar för ren och skitig stress och hur man kan hantera detta.

Från och med nu kommer vi blanda upp det lite mera på bloggen med texter, informationsvideon, intervjuer och projekt som vi håller på med.

Kolla in videon nedan!

(materialet hämtat från skolkurator.nu)