Att kunna känna ångest är en grundläggande del i människans överlevnadsmekanismer. Men hur kan något så otrevligt och jobbigt som ångest samtidigt vara till gagn för människan?
Ångestens funktion är att sätta kroppen i ett alarmläge, så att kroppen blir snabbare, starkare och hjärnans koncentrationsförmåga och reaktionsförmågan är på topp. Kroppsliga reaktioner är; hjärtat klappar snabbare, blodtrycket höjs, man kan bli yr och börja andas snabbare och ytligare. Man blir dessutom rädd och extra vaksam på eventuella hot. När detta alarmläge behövs finns alltså ett riktigt ett påhittat hot närvarande som man behöver extra kraft att fly ifrån. På stenåldern kanske det var att fly från sabeltandade tigrar och andra farliga djur. Nuförtiden behöver vi inte fly från farliga djur, men det finns andra saker som hotar, exempelvis att misslyckas på något sätt, att vara rädd för att inte passa in, att bli mobbad, att vara rädd för att bli sjuk, att vara rädd för att något ska hända ens familj eller vänner eller andra saker. Skillnaden mot att fly från ett farligt djur, som det kanske var på stenåldern, är att vi inte kan fly ifrån många av farorna som finns idag. Vi kan helt enkelt inte ta bort ångesten lätt genom att förflytta oss från det som skapar hotet, utan vi löper större risk att komma tillbaka till de hotande situationerna om och om igen. Ofta är också farorna idag inte saker och ting utanför oss, utan sådant som är innanför oss, exempelvis rädsla för att misslyckas, att vara rädd att ingen vill vara med en, att vara rädd för att något dåligt ska hända en. Kort så finns många av farorna idag endast i tankens värld.
Att känna ångest är alltså otroligt nog något som egentligen är bra för oss, om det finns verkliga faror, men dåligt för oss om det finns påhittade faror, för att påhittade faror är svårare att fly ifrån.
Ofta är ångestens kroppsliga reaktioner såna som man blir rädd för vilket gör att man får ännu mer ångest; när hjärtat slår snabbare, kanske man blir rädd och tänker "hjälp nu är det något fel på mitt hjärta" eller "nu är jag yr och så där konstig i huvudet - hjälp tänk om jag blir galen". På så sätt uppstår dåliga cirklar; först får man ångest och sedan blir man rädd igen för de som ångesten gör i kroppen(ex;hjärtat slår snabbare, yrsel, konstig i huvudet osv). Extra dåliga cirklar är när man är oroad över att få de kroppsliga och mentala reaktioner som ångesten ger. Då kanske man hela tiden är vaksam på tex hjärtat, och vid minsta upplevda konstighet tror man att det finns ett hot (ex; nu är det fel på hjärtat). Detta ger i sin tur ångest vilket på riktigt sätter igång hjärtat varpå det är ännu lättare att tro att "oj, det är verkligen fel på mitt hjärta).
Det finns olika sätt man kan lida av ångest. Ett exempel är panikångest, där man kan vara rädd för den påhittade faran att vara på väg att dö (hjärtat slår konstigt, bli sjuk, osv), att bli galen eller att göra något tokigt. Ofta söker man då efter hotet hela tiden som tillexempel ;"oj där slog hjärtat konstigt - kan det vara fel på mitt hjärta"?, "ov vilken konstig tanke jag fick - är jag påväg att bli galen?", eller "tänk om jag skulle svimma nu - känner jag mig inte lite svimfärdig?". Ett annat exepmel på hur man kan lida av ångest är att vara rädd i sociala situationer (social fobi). Här är det påhittade hotet att andra tycker man är konstig, knäpp, tråkig, dålig, otrevlig eller på andra sätt negativ. Här söker man, eller tror sig hittat hot som; "oj, han kollade på mig konstigt - han tycker nog att jag är konstig", "om jag inte är trevlig så tycker ingen om mig",eller "alla tycker nog att jag är skum för att jag inte vågar prata med dom".
Ångest kan alla människor känna och en viss typ av ångestproblem finns hos alla. Dessa besvär brukar kunna gå i vågor och vanligen brukar man kunna hantera detta själv. När man dock lider ordentligt av sin ångest och inte kan göra sånt som man förut gjort pga av den brukar man behöva hjälp för att komma ur de onda cirklarna.
Statistikt sett är ångestproblem vanliga i sverige, man brukar beräkna att 200.000 just nu har dessa problem. Ångest kan ibland även uppträda tillsammans med depression, men då kanske det egentliga problemet är depression istället för ångest.
Det är viktigt att tänka att man inte är galen, knäpp eller tokig bara för att man har ångest, utan att detta är ett vanligt problem som verkligen kan drabba alla människor i alla åldrar och i alla samhällklasser överallt på jorden.
Väldigt bra behandlingar för ångest finns. Exempelvis kbt har väldigt god effekt på ångestproblem. Man brukar räkna med att ca 80% av de som fått kbt mot ångest blir märkbart förbättrade.
Eftersom bra behandlingsmetoder finns mot ångest är det viktigt att våga söka hjälp - kom ihåg, att ha ångestproblem betyder inte att man är knäpp eller galen, att gå till en psykolog eller en terapeut betyder heller inte att man är knäpp eller galen. Tvärtom gör man det bästa för en själv - blir av med problemen, vilket är det smartaste man kan göra.
