tisdag 24 december 2013

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR Önskar era skolpsykologer!

God Jul och Gott nytt år 

önskar era skolpsykologer John och Chen! 


Vi lägger upp nya inlägg från och med  v .2.
Ha det bra tills dess
MvH/Skolpsykologerna

tisdag 17 december 2013

Att öva avstressning kan träna din hjärna!

Att stressa av är bra för din hjärna. Men hur kan man göra det?
Ett sätt är att använda det som kallas för medveten närvaro. Att träna på medveten närvaro är super bra för att slappna av och gör din hjärna piggare och mer skarp.

Här är en övning du kan göra när du sitter i klassrummet:

När du sitter med böckerna framför dig så strunta ett tag i uppgiften. Koncentrera dig istället tre minuter på alla ljud omkring dig. MEN tricket är att bara lyssna UTAN att reagera på ljuden. Du ska bara lyssna på alla ljud omkring dig. Lyssna på rösterna; är det höga eller låga.  Kan du höra pennor som skriver mot papper? Kan du höra något utifrån klassrummet?  Kan du höra fläkten till och med?

När du gör detta kommer din hjärna att varva ner, och bara finnas till. Du kommer samtidigt träna din hjärna att koncentrera sig, vilket är bra för dig när det gäller studier, men även göra dig gladare.

Pröva detta nästa gång under lektionen, då du känner dig trött. Det kommer inte skada dig!

MvH/ Skolpsykologerna i Trosa    

onsdag 4 december 2013

Vi har haft en Våga Tala kurs! Kolla filmen!

Här kommer ett filmklipp av Våga Tala kursen vi hade i en av högstadieskolorna i Trosa! Ett stort tack till alla eleverna som deltog i kursen och som ville ställa upp på filmklippet!

/Era skolpsykologer Chen och John

Vad jobbar alla med inom elevhälsan egentligen?

Inom elevhälsan, dvs den del av skolan som har som uppgift att se till så att eleverna mår bra, finns många olika yrken. Här tänker vi presentera dessa yrken lite kort så att ni vet vad alla gör!


Specialpedagogerna: Specialpedagogerna har många olika uppgifter, men den viktigaste är att se till så att elever som behöver extra hjälp och stöd i klassrummet får det på så bra sätt som möjligt. Eftersom specialpedagogerna är extra duktiga på detta pratar de mycket med rektorer och lärare så att hjälpen och stödet blir så bra som möjligt för dig som elev.

Skolsköterskorna: Skolsköterskorna är elevhälsans verkliga mångkonstnärer. De jobbar b.la så att eleverna ska må bra i kroppen, vaccinerar och är med vid hälsokontroller och läkarundersökningar. Men de är även med och pratar med skolpersonal om hur man kan ge hjälp till elever som behöver det, och är med på olika möten om elever. Skolsköterskan ger också ofta stöttning till elever som behöver prata lite.

Skolkuratorer: Skolkuratorerna gör även de många saker. De är b.la duktiga på att hjälpa de elever som behöver prata om olika problem i skolan eller hemma. Problemen kan vara alltifrån relationer, sex och samlevnad, skilsmässor till nedstämdhet och dålig självkänsla. Skolkuratorerna är också duktiga på att jobba med grupp-problem som tex bråk eller konflikter. Ett annat viktigt område är mobbning som kuratorerna är duktiga på att stoppa och förebygga, genom att tala med rektorer, lärare och föräldrar, men också inte minst med eleverna själva.

Skolpsykologerna: skolpsykologerna har många uppgifter. B.la jobbar de med att utreda olika svårigheter genom olika test, men tar också emot de elever som behöver prata om svåra saker (kom ihåg att föräldrarna alltid måste informeras när du går till en skolpsykolog). Skolpsykologerna utbildar även personal, pratar med rektorer och lärare om olika problem som finns, och talar med föräldrar för att ge råd och stöd. Skolspykologerna försöker också ge kunskap om hur du som elev kan bli den "egen psykolog" när du möter olika svårigheter (tex genom den här bloggen).

Välkommen till alla oss när du behöver det! Vi finns till för att du som elev ska må bra!
MvH/Elevhälsan i Trosa

onsdag 27 november 2013

Majas blyghet ett betygssänke...

Här kommer en artikel från lararnasnyheter.se (2013-11-21) om blyghet och rädsla för att göra muntliga redovisningar i skolan. Några som känner igen sig?
 
/Era skolpsykologer Chen och John
 
Det fanns en tid då hon inte var blyg. Det var nog i fyran det började. I dag går Maja i nian och är väldigt blyg. Det är jobbigt att stå i centrum, att alla tittar och lyssnar bara på henne, som när hon ska redovisa muntligt i skolan.

– Jag är jättenervös innan, går och tänker på det hela tiden. Och när jag väl står där pratar jag fort och blir andfådd, får hjärtklappning och vet inte vad jag säger. Det är som panikångest.

Men det har inte hänt på jättelänge nu – för hon går för det mesta inte till skolan när det är redovisning på gång. Hon låtsas vara sjuk tills kusten verkar klar, det vill säga när läraren slutat prata om att hon ska göra sin presentation. Det kan ta flera veckor.

– Jag missar jättemycket i skolan. I våras fick jag sju F i betyget, säger Maja.

Varken lärarna eller kamraterna verkar ha märkt Majas skräck för att tala offentligt, trots att det åtminstone borde vara uppen­bart att hon rodnar. Det är i alla fall ingen som har sagt något. Och hon vill inte berätta eftersom det känns så pinsamt.

Föräldrarna tror att hon är hemma för att hon är skoltrött.
– Jag kan inte säga hur det är för de oroar sig och överdramatiserar allt. Då blir det jättestort.

Idealet i dag är att ha många kompisar – och den som är framåt får fler, enligt Maja. Hon har gått i sin klass så länge att hon har vant sig vid kamraterna och blivit vän med dem. Men att träffa nya männi­skor är svårt.

– Det blir nästan så att jag aldrig hälsar. Jag tittar i mobi­len eller ner i marken. Folk skapar en bild av mig som dryg när jag avskärmar mig.

Hon kan inte heller äta bland folk hon inte känner, på restaurang till exempel, eftersom hon känner sig så utstirrad. Då försvinner hunger och aptit.
 
På fritiden är hon mest hemma och pratar i telefon med pojkvännen som bor på annan ort. Han är den enda hon berättat om blygheten för. Fast han kan ju inte göra så mycket, bara lyssna, som Maja säger.

Hon önskar att lärarna var mer lyhörda och pratade med varje elev om hur de känner för att tala inför andra.

– Jag tycker att man ska få välja att redovisa för en mindre grupp eller bara för läraren. Sedan kan man göra gruppen större och större, så att man vänjer sig.

Hon är ofta ute på nätet för att läsa om andras problem och få perspektiv på sig själv.

– Jag vill gå samhäll och bli psykolog. Om jag bara anstränger mig skulle jag säkert klara att plugga upp det som saknas. För jag är smart egentligen, säger Maja.

Ibland tänker hon att det ordnar sig, men oftare oroar hon sig för framtiden.

– När jag tänker på gymnasiet, där klasserna är större och lärarna säkert kräver mer redovisningar. Då blir jag orolig.

onsdag 20 november 2013

Varför skadar man sig själv?

Att skada sig själv kan drabba många. Ofta rör det sig om att tex skära sig, använda droger, eller  att man tar stora risker medvetet. Men varför gör man det egentligen? Vad har det för funktion?

Att skada sig själv har alltid orsaker i att man inte vet vad man ska göra med jobbiga känslor som tex ångest oro, ilska eller förtvivlan.  Men om då kroppen gör ont, blir man ofta mer fokuserad på den kroppsliga smärtan och man tänker inte lika mycket på de jobbiga känslorna. Att skada sig själv är alltså ett sätt att byta form på smärta och lidande så att man får en smärta som man vet varför man har och vad man kan göra åt det.

Kort sagt är en kroppslig smärta lättare att förstå sig på och kontrollera, till skillnad från de jobbiga känslorna som man ofta kan uppleva att man inte har någon kontroll över.

MEN: Att skada sig själv gör inte saken bättre, det "botar" ingenting. Det enda som kan bota är att ta tag i varför man har jobbiga känslor inom sig. Och det gör man bäst genom att tala med en vuxen som tex psykologer, kuratorer, sjuksystrar, lärare eller föräldrar.

Så du som skadar dig själv; gör dig själv en tjänst och ge dig själv hjälp på riktigt och kontakta en vuxen istället för att skada dig själv. Du kan exempelvis boka tid på ungdomsmottagningen i Trosa här, eller kontakta kurator, psykolog, sjuksyster eller din lärare på din skola. Eller så kan du tala med dina föräldrar.

Du kommer att tjäna på det.

MvH/Skolpsykolog

onsdag 13 november 2013

Vår första video! Om ren och skitig stress!

Här kommer premiären för vår första video (!) och den  kommer handla om något som vi kallar för ren och skitig stress och hur man kan hantera detta.

Från och med nu kommer vi blanda upp det lite mera på bloggen med texter, informationsvideon, intervjuer och projekt som vi håller på med.

Kolla in videon nedan!

(materialet hämtat från skolkurator.nu)



 

söndag 10 november 2013

Kontakta och boka tid med Trosaelevhälsas kurator via nätet!!

Hej alla!
Visste ni att ni nu kan boka tid för samtal med kuratorer b.la elevhälsans fantastiska kurator Ewa Hallberg via nätet?

Det är nämligen så att hon sitter på ungdomsmottagningen i Trosa och där kan ni boka tid via http://www.landstingetsormland.se/extra-ingang/Barn-och-ungdom/Ungdomsmottagningen/Trosa/.

Ungdomsmottagningen ligger vid vårdcentralen i Trosa (se kartan)

Du kan besöka ungdomsmottagningen om du:      
-Vill tala om din sexualitet     
-Vill testa dig för någon sexuellt överförbar infektion   
-Känner dig orolig eller nedstämd     
-Har funderingar/frågor om kroppen     
-Misstänker att du är med barn     
-Behöver råd, stöd och någon att prata med     
-Är tjej, från 13 år till och med året du fyller 20 år     
-Är kille, från 13 år till och med året du fyller 23 år

Så boka din tid här!

Mvh/Skolpsykologerna i Trosa

tisdag 5 november 2013

Svårt med val och beslut? Aldrig nöjd? Läs detta isåfall!

Alla dessa valmöjligheter som man har kan göra att man känner sig stressad och tycker det är jobbigt att ta ett beslut. Vem känner inte igen sig i när man har gjort ett val och så börjar man tänka på alla de andra alternativen som fanns; "Valde jag rätt tröja? Skulle jag ha valt den andra linjen på gymnasiet ? Tänk om...?"

Här kommer 4 tips på hur man kan bli mer nöjd med sina val:

1) Från superhöga krav till "good enough"
; Brukar du måla upp värsta drömbilden för vad ditt val måste leda till? Sänk isåfall kraven på valet och fundera istället på vad ditt minimikrav är för ditt val. Man har nämligen sett tidigare att folk som har superhöga krav tar längre tid på sig för att bestämma och är oftare missnöjda.  

2) När du har gjort ditt val sluta leta! Brukar du fortsätta kolla efter andra alternativ när du har tagit ett beslut? Sluta med detta då det finns en stor risk att man till slut kommer hitta något annat som skulle passa bättre.

3) Jobba på att stå upp för eller kanske stå ut med sitt val och acceptera att man faktiskt inte kan välja allt. Om du känner dig missnöjd - låt inte den känslan leda till att du ligger hemma och grubbla över ditt beslut. Va missnöjd och samtidigt gör något som du tycker är roligt och meningsfullt istället.

4) Om du har svårt för råd nr 1; välj isåfall ett område där du kan ha superhöga krav på dina val. Till exempel att bestämma sig för att ha superhöga krav på dina filmval men att fortsätta med minimikraven på andra områden.

Långt inlägg idag. Hörs snart igen!
(Från tidningen Modern Psykologi)
  
/Era skolpsykologer John & Chen   

tisdag 29 oktober 2013

Hjärnträning för ett lyckligare liv.

Visste ni att hjärnans form förändras om man tränar? Exempelvis blir taxichaufförers hjärnor större i den del där lokalsinnet sitter. Musiker får större hjärnor i den del som hanterar rörelser i händerna.

Så hjärnan är formbar om man sätter igång att träna.

Man kan också träna sig i sånt som man har nytta av i sina studier.
Saker och ting som är bra för sina studier och som man kan träna upp om man övar är:
- Minnet
- Planeringsförmåga
- Självdisciplin
- Uthållighet

Men nu kommer vi till något riktigt häftigt. Du kan nämligen också träna din hjärna till att bli glad och lycklig!
Enligt forskare i USA kommer den delen av hjärnan som producerar positiva känslor öka i storlek om du varje dag försöker att öva dig i att tänka positivt, inte jämföra dig med andra och vara optimistisk.

Så om du varje dag försöker träna på att tänka positivt, vara optimistisk och inte jämföra dig med andra, kommer din hjärna också förändras och bli trimmad för att vara lycklig.

MvH/ Skolpsykologerna i Trosa

fredag 25 oktober 2013

Trött och stressad ? Vad händer med en då? Vad kan man göra?

Känner du dig skoltrött? Stressad? Omotiverad? Kolla igenom dessa tecken och kolla om du känner igen dig:

Fysiska teckensömnproblem, huvudvärk, ont i magen, hjärtklappning, spänningar i kroppen, värk och smärta.

Humör: Irritation, utmattningskänslor, gråtattacker och avsaknad av känslor.

Tänkande: virrig, tar med skolan hem, svårt att prioritera, koncentrationssvårigheter, glömska och tunnelseende.
                                                                                                       


Om du känner igen dig är ett extremt effektiv sätt mot stress är att vila och återhämta sig genom att umgås med sina vänner, fika och göra andra roliga grejer.

Håll utkik efter nya inlägg och förslag om vad man kan göra när man känner sig stressad!

Trevlig helg och ha ett skönt höstlov!

(materialet är hämtat från skolkurator.nu)

/Era skolpsykologer John & Chen

onsdag 16 oktober 2013

Hur upplever barn och undgomar en skilsmässa?



BRIS har gjort intervjuer om hur barn känner och tänker när deras föräldrar skiljer sig.
En skilsmässa skapar alltid en massa jobbiga känslor, som måste bäras in i skolvardagen.

Allt kommer ur deras rapport "lyssna på mig". Här finns den om du vill läsa mer!

Det här är vad som kommit fram (läs så mycket ni orkar:

-”Jag har alltid hört om föräldrar som skiljt sig och barnen har blivit
jätteledsna. Jag fattade inte hur ledsamt och svårt det var för barnen,
men nu vet jag det. Jag är skitledsen och piss-arg på samma gång.”

-”Min pappa gillar en annan och nu vill han inte bo här längre. Min
mamma försökte få honom att stanna, men han sa nej. Jag förstår
inte vad som händer! Nu säger dom att dom ska separera och jag har
brutit ihop helt. Vad ska jag göra?”

-”Är så himla lycklig att de ska separera, de varken pratar eller gör
något med varandra. Men jag är ändå ledsen, rädd att jag ska tappa
kontakten med någon av dem, och orolig för pappa.”

-”Min mamma sa att hon behövde stå på egna ben. Vad betyder det?

-”Fan nu börjar jag gråta också. Kommer jag göra det i skolan också
så fort jag börjar prata eller tänka på det? Snacka om att de gör livet
surt för mig. Jävla skit.”

-”Jag är ledsen och lättad på samma gång. Nu kanske det äntligen blir
slut på allt bråk och tjafs. Fast mest av allt är jag nog arg.”

- ”Jag vill egentligen fortsätta vara barn och bli accepterad för det.
Jag orkar inte leka duktig, stark, snäll och ordningsam. Jag vill vara
barnslig och allmänt liten.”

-”Min mamma vet att jag är jätteledsen, men hon vet inte varför,
för jag kan verkligen inte prata om det här med henne.”

-”Jag tänker på det hela tiden och det känns så mycket. Jag tror det
syns, fast det är ingen som sagt något.”

- ”Nu försöker de prata med mig lite som ’Ska du med och handla?’, 
’Vad är du sugen på för mat?’, ’När har du prov?’, och då mumlar jag 
bara ’Vet inte’ eller något sådant kortfattat. Tror de att jag kan vara 
glad? Vad fan tror de om mig egentligen? Allt är bajs.”
 
-”Min mamma och pappa skilde sig för ungefär en månad sen, och 
det har varit väldigt jobbigt för mig. Det jobbigaste av allt är att min 
mamma redan har träffat en ny, och hon vill att jag och min bror ska 
träffa honom och hans barn, men jag vill inte det! Jag har inte sagt 
det till henne. Det är för jobbigt för mig, och jag tycker att det är för 
tidigt för henne att ha träffat någon ny, fast det var hon som ville 
skilja sig.”

-”Jag har skilda föräldrar sen två år tillbaka. Precis när dom skilde sig 
så var båda jätteförstående och bra. Mamma pratade jag med väldigt 
ofta, och jag grät på kvällarna. Pappa och jag pratade ibland, men han 
var så snäll och behandlade mig som något ömtåligt. Men nu är han 
helt förändrad.”

-”Nu har min mamma bestämt att hon ska flytta ut. Hela familjen satt 
just och storgrät. Jag är helt förkrossad. Jag vill bara springa iväg 
någonstans och stanna där för alltid. De sa att allt ska bli bra, men det 
kommer det inte att bli.”

-”Tänk om de träffar nya? Tänk om de får barn med dem? Då kommer 
jag hata både mamma, pappa, deras nya och deras äckliga ungar i så 
fall. Jag vill inte.”

-”Min mamma ska snart sticka. Jag är så otroligt arg på henne och mig 
själv att jag börjar gråta. Varför sätter mamma mig, pappa och min 
syster i den här situationen? Varför? Jag tror inte ens hon kan svara 
på det själv.”

-”Ingen av mina kompisar har skilda föräldrar, så jag har ingen som kan 
förstå mig.”

-”Mina föräldrar är skilda och det är svårt. Jag vågar inte prata med 
dem. Vad ska jag göra?”

-”Ingen av mina kompisar har skilda föräldrar, så jag har ingen som kan 
förstå mig.”

-”Jag skulle behöva någon att prata med och dela allt med, och det 
är så jobbigt att bära allt inom sig själv. Men det känns bara som jag 
sviker mina föräldrar.”

-"värst att tänka på att är jag aldrig kommer att få bo med båda föräldrarna samtidigt."

-”Innan skulle jag ha svarat att jag inte kunde välja mellan dem, vill bo 
med båda. Men nu vet jag… Pappa! Han mår så dåligt, och kommer 
inte att klara sig själv.”

-"Det gör så ont när mamma eller pappa säger något elakt varandra. Det sårar mig jättemycket."

- ”Min mamma har träffat en ny kille som är jättesnäll, men på kvällen 
när jag ska sova stänger de dörren, och jag blir liksom ledsen i själen, 
men jag vet inte varför. Det känns som om han tar min mamma ifrån 
mig. Mamma säger bara ’jag kommer aldrig välja bort dig – men det 
känns ändå som om hon ljuger.”

-”Jag vill nog egentligen bo mer hos mamma, men pappa skulle bara 
bli sur om jag sa något, och inte låta mig bo mer hos mamma, och då 
skulle allt bara bli pinsamt så fort jag är med pappa…”

//MvH Skolpsykologerna i Trosa



torsdag 10 oktober 2013

Högsta betyg och samtidigt få mer tid för vänner och andra intressen? Går det?

Det tror i allafall Mattias Ribbing som är trefladig svensk mästare i minne och har kommit ut med boken Vägen till maxade betyg.

Den är riktad till dig i skolan för att du ska kunna trimma din hjärna där du lär dig en inlärningsmodell för ett nytt och roligare sätt att plugga på.

Mattias berättar att grunden till att minnas på ett bättre sätt är att lära sig att tänka i bilder och att vänja hjärnan vid att föreställa sig bilder i huvudet. Ett exempel är när du sitter på en lektion och lyssnar på lärarens genomgång, kanske tycker du att det är trist och segt. Försök till nästa gång att göra om det som läraren säger till en liten dokumentärfilm (till exempel se krigsfältet framför dig). Om du tränar upp och repeterar detta kommer fler kopplingar i hjärnan att sättas igång och till slut kommer du ha små youtubeklipp av kunskap som du kan plocka fram när du behöver det.

Ur innehållet hittar du bland annat:
-en superkraft du inte visste att du hade
-att tackla skolbäckerna utan att dö av tristess
-att spara det du behöver i minnet lika säkert som på datorn
-att minnas glosor utan att traggla dom
-World of Warcraft, mode eller Zlatan? Använd det du kan och det tråkiga ämnet blir kul
-En kvart om dagen för grymt mycket kunskap

Klicka på denna länk http://media.bonnierforlagen.se/bladderex/?isbn=9789137138497  för att läsa de första sidorna i boken samt få prova på 2 övningar.

Gillar du den kan du ju fråga föräldrarna om de kan köpa den. Blir nog inte så svårt att övertala dom om det =)

/Era skolpsykologer Chen & John

måndag 30 september 2013

Nätmobbning är minst lika usel som vanlig mobbning

Till skillnad från vanlig mobbning där förövarna (dvs mobbarna) framträder som personer, gör nätmobbning att förövarna kan sitta bakom sina skärmar och mobba.

Här är en liten film om nätmobbning från två elever på Kungsängsgymnasiet, Sala.



Frågor till dig som läsare;
- varför vill en person göra andra såpass illa i både vanlig mobbning och nätmobbning?
- Varför kan vissa finna nöje i att trakassera andra?
- Borde vi människor inte kunna vara mer utvecklade?
- Borde man inte aktivt ta ställning mot de som mobbar och säga ifrån?
- Vad tror du?

Glöm aldrig att de som blir mobbade löper mycket större risk att senare i livet bli deprimerade, få ångest, ha lågt självförtroende, och till och med ta livet av sig, just pga av att de blivit mobbade i skolan.
Ska man verkligen tillåta att mobbare förstör andras liv på det här sättet?

MvH/Skolpsykologerna i Trosa

torsdag 26 september 2013

Hmmm... det där med självkänsla...vad sägs om att börja med självmedkänsla!

Länge har experter rekommenderat oss att se till att stärka självkänslan för att klara av olika situationer i livet.

Självkänsla kan förklaras som den känsla man har inför sig själv dvs vad är jag värd inför mig själv och andra människor.


Hur ser din inre domare ut?
Som ni har märkt fungerar självkänslan superbra när saker och ting flyter på och fungerar bra. Problemet med självkänslan, som ni kanske oxå har märkt, är att den är inte alls lika stark när saker och ting fungerar dåligt i livet

Den starka och svaga självkänslan har en sak gemensamt - det är att den bestäms av din inre domare. Ni vet, den som hela tiden dyker upp och bedömer om du har gjort något bra eller dåligt. Den inre domaren hyllar dig om du har levt upp till dina krav men problemet är att den inre domaren kan också vara extremt hård och kritisk när du inte lyckas.

Så vad ska man göra då? Ett tips är att börja upptäcka och träna upp sin självmedkänsla. Ta en stund på dagen och fundera på vad den där inre domaren säger till dig. Kan det vara tankar som "Idiot varför gjorde jag så där" "Gud vad ful jag är idag" " Åh vilken tabbe, typisk mig"?

Fundera nu på om du skulle säga såna saker till en kompis. Förmodligen inte. Fundera också på hur många människor på denna jord som lyckas med ALLT dom gör. Förmodligen ingen - även om det verkar så framförallt med skådespelare och artister på tv och media.

Med andra ord var schysst mot dig själv! Det är ok att  känna sig stark och lyckad ibland lika mycket som det är ok att känna sig svag och misslyckad. Alla upplever det. Det är ju en del av livet.

(Texten är hämtad ur Tidningen Modern Psykologi - kolla upp om ni är intresserade)

Hörs snart!

/Era skolpsykologer John & Chen

Era skol  

måndag 16 september 2013

Skjuter du upp saker hela tiden?

Är du en sån som skjuter upp saker hela tiden? Till exempel läxorna eller städningen av ditt rum? Säger du ofta när mamma och pappa påminner dig om att göra saker som måste göras att "jag gör det snart"?

Lugn du är inte ensam! De flesta skjuter upp saker till framtiden, särskilt sånt man tycker är jobbigt.

Och visst, det kan vara skönt att skjuta upp läxor och städning av rummet till senare. Och ibland kan man faktiskt göra saker och ting senare, och slappna av för stunden, vilket till och med kan vara bra och avstressande.

Men om man skjuter upp saker för mycket har man det tillslut på hjärnan hela tiden att du borde ha gjort olika saker. Och då börjar faktiskt ditt uppskjutarbeteende stressa upp dig mer än att det får dig att bli avslappnad.
Och handen på hjärtat; någon gång kommer tex läxorna ändå behöva göras och rummet ändå städas, eller hur?

Så hur gör man för att snabbare komma igång med saker som man måste göra?

Du kan exempelvis:
- Göra listor på sånt som du ska göra ("att göra listor")
- Säga till mamma och pappa att de ska påminna dig en viss tid om när du ska göra saker. På det viset känner du inte att de tjatar på dig för det är du själv som bestämt att de ska påminna dig.
- Ge dig själv belöningar om du klarar av att göra uppgiften under en viss tid.
- Om det känns ehlt överväldigande att sätta igång med en uppgift kan du ge dig själv tillåtelse att inte behöva göra allt på en gång. Gör en del av uppgiften då istället!
- Du kan säga åt dig själv och dina föräldrar att du gjort ett bra jobb när du blivit färdig med din uppgift. Ge dig själv cred för att du kom igång och klarade av uppgiften!

Kort sagt finns det massor av olika sätt att få igång sig själv för att göra uppgifter som är tråkiga, du kan säkert komma på många fler!

Mvh/Skolpsykologerna i Trosa Kommun

   

måndag 9 september 2013

Samarbete lönar sig, bråk straffar sig.

Samarbete i en grupp lönar sig för din mentala hälsa! Varför? Jo för att man mår bättre, känner mindre stress och är gladare i en grupp som kan samarbeta bra. Forskning har visat att apor i flock som samarbetar bra, är friskare och är mindre stressade. Detta verkar logiskt även för oss människor, för vem mår egentligen bra av bråk och konflikter och vem mår inte bra av att tillhöra en härlig grupp med bra gruppkänsla?

Ett bra samarbete i grupp präglas b.la av att gruppen är fokuserad och koncentrerad på uppgiften som gruppen har framför sig (detta kallar psykologer för att vara en "arbetsgrupp").

Men många gånger blir gruppens uppgiftsfokus störd av exempelvis att medlemmar fightas om status. Detta kämpande om status inom gruppen kan ofta tyvärr leda till mobbning.

Något annat som stör en grupps uppgiftsfokus är om en, eller flera personer i gruppen, inte bryr sig om uppgiften. Då kan det vara svårt för resten av gruppen att få dessa personer att vilja ingå i en arbetsgrupp.

Något annat som stör en grupps förmåga till att bli en arbetsgrupp är att en eller flera gruppmedlemmar med hög status sätter sig emot uppgiften och "får med sig" andra gruppmedlemmar i detta motstånd.

Men hur kan man då själv bidra till en bra arbetsgrupp? Enkelt är det inte men det handlar om att ge varandra respekt, att inte bry sig om onödiga bråk och att inte vara för fixerad vid status.

Så nästa gång ni är i en grupp: ge varandra uppmuntran och respekt, ni kommer att tjäna på det!

MvH/Skolpsykologerna i Trosa

onsdag 28 augusti 2013

Så hjälper du en vän som mår dåligt

I vissa situationer kan det vara svårt att veta hur man ska göra och agera. En sån situation är när man ser att en vän/skolkamrat är ledsen av någon anledning. Vissa väljer att bara gå förbi. Kanske är man rädd och tycker det är obehagligt.
Här kommer ett antal tips ni kan använda nästa gång ni ser en vän i nöd:

1) Även om det är läskigt, våga räcka ut en hjälpande hand och fråga hur det är.

2) Ha koll på hur du själv reagerar. En vanlig reaktion är att man blir rädd och får då en impuls att strunta i situationen och hoppas att någon annan gör något eller att det löser sig på annat sätt. Våga gå fram trots att ni har såna rädslokänslor. Kanske kan du gå ihop med en annan vän och tillsammans gå fram och fråga hur det är.

3) Spendera tid tillsammans med vännen och visa att du bryr dig utan att vara arg, upprörd eller dömande.

4) Om eran vän mår jättedåligt och har till exempel tankar om att ta sitt liv ta kontakt med professionell hjälp som skolkurator, skolpsykolog eller skolsköterska.

5) Våga stanna kvar! Även om din vän försöker mota bort dig.

(Texten hämtad från tidningen Modern Psykologi)

mvh Skolpsykologerna Chen & John

måndag 19 augusti 2013

Tänk på något roligt som ska hända under dagen och det gör skillnad!

Att det är vanligt att tänka i "ord" vet många. Tankar kommer ofta som ord till oss. Känslouttryck brukar ofta komma i tankar som är ordnade i ord. Till exempel; "åhh, vad jag är trött", "ajj, vad det gör ont" eller "oj, vad kul det här är".

Men har ni tänkt på att vi ofta även tänker i bilder? Exempelvis på morgonen, när man ska till skolan kanske man snabbt ser en negativ  inre bild om att man sitter framför bänken och är trött, eller kanske får en bild av något jobbigt som ska hända i skolan (ex, att nån retar en , att man blir utfryst, eller att man är orolig för att hamna utanför).
Om man är rädd för spindlar ormar eller hissar får man även katastrofala bilder av vad som man tror skulle kunna hända (spindeln och ormen biter en, man fastnar i hissen).

Men man ser också väldigt ofta positiva bilder som tex att man har kul och åker berg och dalbana om man ska åka till ett tivoli, eller att man gör något kul tillsammans med någon , ifall man ska träffa en kompis.

En forskare och professor i England som heter Emily Holmes undrade vad som hände ifall man istället för att se något negativt istället försökte se framför sig något kul som skulle hända under dagen (tex en skoldag).

Det hon fann var att om man föreställde sig i bilder att något roligt kunde hända under dagen, så blev man också gladare och mindre orolig! 
(tex, Man ser framför sig att något roligt som kan hända under skoldagen, man ser framför sig hur man lyckas med något svårt, etc)

Men hur kan man ändra sina inre bilder till något mycket mer positivt? Ja, för detta krävs det lite träning och lite envishet. Men det är verkligen inte svårt, det gäller bara att föreställa sig att något roligt ska hända under dagen, och att försöka göra det på morgonen när det är som störst risk att man ser negativa bilder.
Och efter att du gjort det många gånger blir det en vana, en vana som du kommer att ha stor nytta av i livet!

Mvh/Skolpsykologerna i Trosa    

måndag 12 augusti 2013

Känslor inför skolstart

Inför skolstart kan man känna en rad känslor!

Vissa av känslorna kan vara positiva, till exempel:
-Att få träffa sina kompisar
-Spännande att börja en ny årskurs eller ny klass
-Att få läsa sånt man tycker är intressant

Men inför skolstart kan man naturligtvis också känna en massa jobbiga känslor. Exempelvis:
- Att man fortfarande vill vara ledig fortfarande och få göra sånt man själv vill och tycker är roligt.
- Att komma tillbaka till tråkiga uppgifter
- Att vara rädd för att bli retad eller utanför
- Att tycka det är jobbigt att tala inför grupp
- Att gå upp tidigt på morgonen och inte få sova ut'

Men ofta märker man när man väl börjar i skolan att det inte var så farligt som man först trodde. Det kanske till och med är lite roligt att börja i skolan. Om du märker att du grubblar inför skolstarten kan det vara väldigt bra att göra aktiviteter som man tycker om. Då brukar man bli koncentrerad på aktiviteten istället för på sitt grubbel.
Och är det så att du är rädd för att bli retad eller utsatt på andra sätt i skolan, ska du veta att det finns många vuxna i skolan som är beredda på att hjälpa dig. Samma sak om du tex känner dig rädd för att tala inför grupp.

Dessutom tror vi skolpsykologer att alla känner sig mer eller mindre oroliga inför skolstart och att detta faktiskt är det normala. Forskning visar nämligen att många upplever sömnsvårigheter och oro i samband med skolstart.

Så om du känner orolig, deppig eller har svårt att sova inför skolstart var lugn, det är en naturlig reaktion. Och det finns många vuxna i skolan som är redo att hjälpa dig ifall du skulle behöva det!

Välkommen tillbaka till en ny termin önskar era skolpsykologer Chen och John!

fredag 28 juni 2013

Sommaren för med sig bra saker för din mentala hälsa!

Nu när det är sommar är det bara att passa på att ta det lugnt. Bara att koppla av. Kanske till och med  tråkigt. Tråkigt vill man ju inte ha tänker du då kanske, men visste du att det kan vara bra för hjärnan att ha tråkigt?

En studie från England 2011 visade att människor som har tråkigt blir mer sugna på att skapa saker, bli mer kreativa och göra saker som känns meningsfulla? Dessutom är det bra att ha tråkigt för att sänka stressnivån i kroppen - man kan ju liksom inte vara ordentligt uppjagad och stressad när man har tråkigt!

Något annat du kanske gör mer under sommaren är att du upplever nya saker - kanske nya miljöer, nya smaker eller nya människor. Vad som händer då är att du blir mer benägen att fokusera på saker utanför dig.  
Om du då är en människa som lätt fastnar i dåligt grubbel kommer din "grubbeltid" att minska då du inte sätter lika mycket fokus inåt. Och när ditt dåliga grubbel minskar mår du bättre helt enkelt. 

Så nu när det är sommar så passa på att ha det riktigt riktigt tråkigt och mellan varven uppleva nya saker!:)  Det kommer att föra med sig bra saker för din mentala hälsa!

Glad Sommar önskar Skolpsykologerna i Trosa 




  

onsdag 5 juni 2013

Sommarlov!

Skolpsykologerna John och Chen önskar er alla en härlig sommar!
Vi kommer att lägga upp bloggposter då och då under sommaren också, för att komma igång ordentligt på hösten.
MvH/skolpsykologerna i Trosa kommun

fredag 31 maj 2013

Hur känns det att ha ADHD, Asperger eller andra svårigheter i klassrummet? Gå in på kognitionssimulatorn!

Hur känns det att ha adhd, asperger eller någon annan svårighet och jobba i ett klassrum?

Grejjen är att det är mycket mycket svårare och långt mycket mer energikrävande för dessa att finnas i ett klassrum (som bara är anpassat efter "vanliga" elever), om man jämför med elever som inte har dessa svårigheter.
Många som har dessa svårigheter är därför ofta helt utpumpade efter en skoldag, och har då väldigt svårt att orka med läxor och sånt.
Ändå fortsätter de flesta att komma till skolan och kämpa, och det förtjänar stor respekt!

Gå in på kognitionssimulatorn och kolla det själva, så får ni en känsla för för hur svårt det kan vara!

Kognitionssimulatorn:
http://www.hi.se/kognitionsportal/program/publish/

Ha det gott
MvH/Skolpsykologerna i Trosa

onsdag 29 maj 2013

Ett experiment om hur starkt man blir påverkad av omständigheter

Tänk dig in i den här situationen:
Du är en av trettio personer som ska vara med om ett experiment. 15 namn ropas upp och ditt namn är en av dom. En person säger nu högt till er alla att; "Det här experimentet går ut på att ni, som blivit upplästa, ska låtsas vara fångvaktare i en till två veckor åt den andra halvan av gruppen, som i sin tur ska låtsas vara fångar".

Ni som ska spela rollen som fångvaktare, får vaktuniformer. Alla de andra, som ska låtsas vara fångar, får vita overaller med nummer på. Fångvaktarna får under experimentet inte använda fångarnas namn, utan endast de nummer som står på deras overaller.
När experimentet börjar tar fångarna plats, två och två, i små celler med våningssängar , medan ni som är fångvaktare får ett bekvämt vaktrum.

Om du tänker dig att du skulle vara med något liknande som det som står ovanför:
-Hur hade du varit som fångvaktare? Hade du bara skrattat bort det och inte tagit din roll på allvar? Eller hade du verkligen gått in i rollen som fångvaktare, som med alla medel skulle hålla fångarna i schack?

Det här experimentet, som alltså bara skulle vara ett rollspel med fångar och fångvaktare, gjordes på riktigt i USA 1971 och kallas nu för "the Stanford prison experiment", och visade på något väldigt intressant men också något väldigt skrämmande om oss människor.

Det som hände i experimentet var att:
  • De som bara skulle låtsas vara fångvaktare blev hela tiden mer och mer våldsamma och brutala mot de som skulle låtsas vara fångar, trots att allt bara var ett rollspel och att alla visste att de var med i ett experiment.
  • Hela experimentet fick helt enkelt avbrytas efter 6 dagar, pga att våldet och brutaliteten från fångvaktarna blev värre och värre hela tiden.
Hur kunde ett experiment, där alla visste att det var ett experiment och att de bara skulle låtsas spela fångvaktare, spåra ur helt genom att samma personer blev våldsamma? (kom ihåg att det var människor som i vanliga fall adlrig skulle kunna göra något dumt mot någon)

Det som det här experimentet visade var vilken makt vissa typer av omständigheter kan ha på vårt beteende. Under vissa omständigheter gör människor hemska saker mot andra, trots att de i vanliga fall aldrig skulle göra det.
I olika typer av gäng, hos supporters och olika typer av jobb som tex polis, säkerhetsvakter, soldater, fångvaktare, etc, är risken för att begå hemska handlingar, högre än vanligt, just pga omständigheterna.

Därför gäller det att ha koll på varför man gör saker, eftersom man blir så påverkad av situationen man är i. Man behöver ofta då ställa sig frågan om man gör något som egentligen är fel bara pga att omständigheterna säger till en att göra något (tex grupptryck)? 

MvH/Skolpsykologerna i Trosa

måndag 27 maj 2013

Maillåda!

Hej!

Nu sjösätter vi elevhälsobloggens maillåda på trosaelevhalsa@gmail.com

Ni kan nu ställa frågor till oss om sånt som ni undrar över, eller om ni behöver ha råd och stöd om något.

Maila alltså era frågor till:trosaelevhalsa@gmail.com

Vi vill påpeka att det kan ta två dagar innan vi svarar. Alla era mail är sekretessbelagda. Era mail ses och besvaras endast av skolpsykologerna.

MvH/Skolpsykologerna på elevhälsan

fredag 24 maj 2013

Allting gör mig så stressad! Vad ska jag göra?

Ibland vet man inte riktigt vet vad det är som gör att man mår dåligt. Ett exempel är när man känner sig stressad så kan allting upplevas som jobbigt.För att ta reda på varför man mår dåligt kan man använda sig av en veckodagbok. Så här går det till:
 
1) Använd veckodagboken nedan som mall. Börja med att skriva ditt namn och vilken vecka det är överst på pappret.

2) Skriv ner vilken tid och vilken aktivitet som du har precis hållit på med. Till exempel under måndagen: kl 6.30 - 07.00. Åt frukost.
 
3) Skriv eller rita hur du kände dig för denna aktivitet: J K L
 
2-3) Gör om detta för varje aktivitet.

4) När du har fyllt i för hela veckan räkna ihop hur många  J K L du har fått. 

5) Fundera över: vilka aktiviteter gör dig glad? vilka aktiviteter gör dig ledsen? Om du vill förändra något; kan du göra mer av dom aktiviteter som gör dig glad? Kan du påverka de aktiviteter som gör dig ledsen? Finns det några speciella mönster?



Allt gott!

/Era skolpsykologer

torsdag 23 maj 2013

Att frysa ut någon

Att frysa ut någon innebär att man slutar att prata eller göra saker med den personen som blir utfryst. Oftast har de som fryser ut någon en vilja av att känna att de har något den andra inte kan få och att de därigenom känner sig nöjdare med den grupp man är med i.

Ofta (men inte alltid)  använder gruppen då den andra människans vilja att få vara med i gruppen för att gruppens medlemmar ska känna sig starka och nöjda för att åtminstone de har en stark tillhörighet.

Men hur känns det för den som blir utfryst? Är det värt att göra så att någon annan blir utfryst bara för att alla i gruppen ska känna sig starka och nöjda?

Om man försöker sätta sig in i hur det känns att bli utfryst (det som kallas för empati), så brukar det ofta göra så att man tillslut får så dåligt samvete att man inte klarar av att frysa ut någon längre. Ofta kanske man heller inte längre känner stolthet att tillhöra gruppen.
Man förstår oftast någonstans i bakhuvudet då varför man fryst ut en annan människa och att det inte är värt att göra någon annan såpass illa.

Och om man själv vågar göra tvärtemot gruppen (dvs inte längre gå med på att frysa ut någon) så är det också mycket lättare för andra att också kanske stå upp för att man man vill vara annorlunda och bete sig mera godhjärtat. På det sättet kan det gå fort att börja vara en sjysstare grupp som välkomnar andra!

Här är en film om hur just utfrysning kan gå till:
http://www.ur.se/Produkter/100089-Om-du-var-jag-Astrid-om-svek#start=94&stop=160

Mvh/Skolpsykologerna i Trosa


måndag 20 maj 2013

Varför gör man tråkiga saker?

Enl en syn inom psykologi som kallas för beteendeteori, har allt det man gör, (dvs en persons beteenden), alltid en funktion för personen, dvs personen får ut något av sitt beteende.

Så om du tex gör något som är helt meningslöst för dig själv, eller att det bara för med sig dåliga saker för dig, så kommer du att sluta med beteendet och kanske börja bete dig på ett nytt sätt.

Exempel 1:
Du spelar på en enarmad bandit och du har 500:-. Om du spelar upp alla 500:- utan att vinna en enda krona, kommer du att fortsätta att stoppa in ytterligare en 500 lapp i automaten? Chanserna är stora att du inte kommer att göra det, och kommer att sluta spela. Och kanske till och med aldrig spela på en enarmad bandit igen! ( då du tänker att; "man vinner ändå aldrig något på dom där").

Men varför gör man då tråkiga saker eller saker som för stunden känns meningslösa?  Jo för oftast är det för att man vet i bakhuvudet att det är något som är bra för en i slutändan.

Exempel 2:
Du sitter på en tråkig lektion i skolan och tänker att "det här är helt meningslöst" för mig. Om du tänker att; "jag kommer i det långa loppet att tjäna på att plugga trots att det nu känns helt meningslöst och tråkigt" så är chanserna större att du trots tråkighet och meningslöshet fortsätter med uppgiften, och i framtiden kan plocka ut "vinsten".
(Jämför det med att spela på en enarmad bandit och veta att du helt klart kommer att gå med en rejäl vinst i framtiden, trots att du just nu inte vinner något når du står och spelar)  

Så om man ska klara av att göra tråkiga uppgifter i skolan, trots att man inte får något ut av det i stunden men som man vet är bra för en i framtiden, så är det viktigt att lära sig att tänka fram detta, exempelvis genom att tänka sig in i situationen när man får ut ett betyget och den stoltheten man då känner över att man lyckats, eller kanske fantisera om hur det är att  jobba med det man vill göra.

Ett annat sätt är att ge sig själv "små vinster" när man har klarat av något i skolan. Då kan det vara bra att dela upp saker i delmål, där man ger sig själv något när man klarat av ett delmål. Exempel på delmål är; göra läxor minst en viss tid per dag, att klara av minst ett prov i ett ämne superbra, per termin, eller att klara av en viss betygsnivå vid terminens slut.

(Något som är mycket viktigt är också att inte bli för extrem åt andra hållet; dvs bli besatt av att klara av allting perfekt och på bästa sätt. Detta kan då leda till att man mår dåligt psykiskt vilket inte är värt vinsterna av att ha bra betyg)    

Så nästa gång du gör något som är tråkigt; ställ dig själv frågan hur du får ut något av ditt beteendet, dvs varför är det här bra för mig?

MvH/elevhälsans skolpsykologer

onsdag 15 maj 2013

Vad är dyslexi?

Hej allihopa,

kolla in detta filmklipp om vad dyslexi är för något. Superbra!

Klicka på länken:http://www.svtplay.se/video/33731/del-10-av-10-dyslexi

Hörs snart!

/era skolpsykologer


Ett litet psykologiskt experiment om grupptryck

Tänk dig in i följande situation:
Du sitter nu i en grupp med tio helt okända personer runt ett bord i ett rum, och medan du tittar dig runt i rummet, märker du att en figur, den som finns här nere till höger, finns uppritad framme på tavlan, så att alla i rummet kan se den.
Medan du nu tittar på figuren, hör du denna fråga ställas av ledaren, som också är med er i rummet:
"vilken av linjerna A, B eller C tycker ni passar ihop med linjen till vänster?"

Du ser nu direkt att det är linje C som passar bäst ihop med linjen till vänster, men till din förvåning hör du nu alla andra i gruppen, en efter en, i tur och ordning, svara tvärsäkert, att det är linje A som passar bäst.

Nu har det blivit din tur att svara och du är siste person som svarar. Tvivlet börjar växa inom dig. Du har precis hört alla andra tvärsäkert svara, att det är linje A. Men samtidigt ser du med dina egna ögon att det är linje C som är det rätta svaret. Du tänker: kan hela gruppen verkligen svara fel? Så många kan väl inte ha fel?  Kanske är det jag som ser jag fel?

Hur hade ditt svar blivit tror du?
Hade du svarat linje C trots att alla andra  i gruppen tvärsäkert svarat linje A?

Detta experiment, som även kallas Asch's experiment och som gjordes första gången 1951,  visade att
hela 76% av försökspersonerna svarade fel bara för att alla andra i gruppen gjorde det.
(Asch använde inhyrda skådespelare som med flit svarade fel på frågan från ledaren)

Men det som var det mest intressanta var det som hände när en annan person bröt emot gruppen med sitt svar. Det blev då mycket lättare för försökspersonen att stå på sig och våga gå emot gruppen, (dvs svara rätt, trots att alla andra svarade fel). 

Så vad säger detta experiment? Jo, grupptryck kan få dig att göra saker som inte känns rätt, men har du bara en annan person vid din sida som gör tvärtemot vad gruppen säger, så kommer det kännas lättare för dig att gå emot gruppen.

Likadant blir det om du går emot gruppen först; då blir det också lättare för andra att gå emot grupptrycket.

Så om du ser någon som exempelvis blir mobbad, eller utsatt för grupptryck, tänk på att om du själv säger ifrån mot mobbaren, eller gör emot grupptrycket, kommer det bli mycket lättare för andra att också våga säga ifrån.

MvH/Skolpsykologerna på elevhälsan
 

måndag 13 maj 2013

Träning gör dig glad, mindre orolig och deppig

Många vet att man kan ta piller om man är deppig eller orolig. Men något som visat sig ha stor effekt på att man mår bättre rent psykiskt är träning.

Enl psykiatern Jill Taubes artikel i SVD gör träning b.la att:
- hjärnan får lättare att nybilda hjärnceller i centrumet för minne och inlärning (området kallas för Hippocampus) vilket gör att man får bättre minne och inlärningsförmåga.
-man får sänkt oro, då kroppen får utlopp för oron.
-man får ökad stresstålighet, då kroppen får utlopp för stress när man tränar (för att sedan bli lugn efter träningen).
-man aktiverar sig och sitter inte bara hemma med sitt grubbel.
-man får ökad tilltro till ens förmågor.

Så om du känner dig nedstämd, stressad och deppig, tänk på att, förutom gå till en kurator eller psykolog, så kan du även hjälpa dig själv att må bättre genom att träna!

MvH/elevhälsans skolpsykologer

tisdag 7 maj 2013

Chattens öppettider

Hej!
Ibland kan chattens öppettider inte hållas pga annat arbete, men vi gör allt för att chatten ska vara öppen under de tider om finns listade! Vi är ledsna för detta!
MvH/elevhälsan

lördag 4 maj 2013

Hur tar man gör man med sin nervositet när man måste tala inför grupp?

Tycker du att det är obehagligt att tala inför grupp? Du är inte ensam! Ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning känner så här.

Men vad kan man göra åt det?

Det absolut viktigaste för att träna bort talängslan, är att börja "slåss" mot det istället för att fly alla situationer som innebär att tala inför grupp.
Denna inställning är det absolut viktigaste om du ska hjälpa dig själv till att börja träna bort din talängslan.
Varför?? Jo, för annars kan du aldrig få chansen att upptäcka att denna situation inte är så farlig som du själv alltid trott, och att nervositeten lägger sig av sig självt, om man fullt stannar kvar i den jobbiga situationen.

Här är en video med tips från en som tränat bort sin talängslan:

Utbildnings Radions program "helt blackout" har en väldigt sida om talängslan där man kan lära sig hur man kan göra. Det finns också video klipp och intervjuer av personer som upplever talängslan.
Så om du upplever talängslan och vill veta hur man kan göra för att träna bort den, gå in på:

http://www.ur.se/Tema/Retorik-ratt-att-tala-vett-att-lyssna/Talangslan

MvH/Psykologerna på elevhälsan


torsdag 2 maj 2013

Vad händer i hjärnan egentligen när man dricker alkohol? (Obs! Ingen moralpredikning, bara vetenskap:)

Alkohol påverkar förstås kroppen och hjärnan på många många olika sätt.

Bland annat så gör alkohol att hjärnan både "bromsas upp" och får en "kick".
Dessutom trimmas faktiskt samtidigt hjärnan till att broms - och kick systemet endast kommer igång med hjälp alkohol när man dricker alkohol.
Här nedanför förklarar vi  hur detta går till:

Alkohol "bromsar" hjärnan. När hjärnan blir bromsad rör man sig sämre, får sämre reaktionsförmåga och man tänker mycket trögare. Man blir även mycket mycket sämre på att ta bra och förnuftiga beslut. Kort sagt: hjärnan bromsas såpass mycket att de intellektuella förmågorna sänks betydligt. Eftersom hjärnan bromsas måste även andra reaktioner som rädsla och ångest bromsas. Detta är en av orsakerna till att många fastnar i beroende då de vill dämpa sin ångest och oro.

Men alkohol gör även att hjärnan får en "kick". Alkoholen sätter igång hjärnans belöningssystem med hjälp av ämnena dopamin och serotonin. Kicken hjärnan får med hjälp av alkohol känns som glädje och välbehag för den som dricker. Det är detta som gör att man vill ha mer alkohol; hjärnan ger ju en stark "belöning" i form av en kick (glädje och välbehag), när man dricker.
Detta är ytterligare en av orsakerna till att många fastnar i beroende.

Men eftersom hjärnan tillslut måste återvända till normalläget, då man slutar dricka, kommer obehagliga saker att ske när hjärnans "broms och kick system" måste lära sig att komma igång igen utan alkohol.
Denna "läroperiod" för hjärnan är det som kallas för bakfylla.

Eftersom hjärnans belöningsystem hos den som druckit "lärt"sig att vara i full gång med hjälp av alkohol kommer den, utan alkohol inte ge någon som helst kick. Den känsla detta ger är deppighet, glädjelöshet och ångest.

Och eftersom hjärnans bromsystem på samma sätt "lärt" sig att bli aktiv med hjälp av alkohol kommer även bromsystemet utan alkohol inte att komma igång. Det finns då inget som på ett bra sätt bromsar ångesten, deppigheten och glädjelösheten.

Hjärnan, efter att man druckit, är alltså verkligen inte är bra på att producera glädje och välbehag, eller dämpa oro och ångest. 
Det är detta som brukar kallas för bakfylla, eller bakfylle ångest.

Dricker man väldigt mycket kommer hjärnans broms- och kick system inte kunna komma igång alls utan alkohol, vilket gör att man tillslut att man blir beroende av att dricka, annars känner man sig glädjelös, deppig och ångestfylld.

Den bästa principen är att alltid låta hjärnan vara så "självständig" som möjligt, dvs ska man dricka så måste man vara försiktig så att man inte trimmar in hjärnans "kick och bromssytem" alltför för mycket att fungera endast med hjälp av alkohol.

Problemet är att vid yngre åldrar, när hjärnan är under utveckling, så trimmas hjärnan lättare in på yttre saker, som exempelvis alkohol.
Därför är det extra bra att vara försiktig med alkohol när man dricker, innan hjärnan växt färdigt, vilket den faktiskt gör först när man fyllt 25.

Ha det gott till nästa gång!
MvH/Psykologerna på elevhälsan

måndag 29 april 2013

Om Grubbel: Varför grubblar man?

Alla känner igen det:
man kan grubbla över kärlek och relationer, över prov man ska göra eller gjort, över saker som man är orolig för,över saker som händer i familjen eller över en muntlig redovisning man kanske ska ha.
..kort sagt kan man grubbla över det mesta!

Men vad är det positiva och negativa med grubbel? Kan grubbel hjälpa en att må bättre?

Ur ett psykologiskt perspektiv ser man på grubbel som ett sätt att försöka lösa mentala och känslomässiga problem. Vanligtvis är vår hjärna grym på att lösa problem i den yttre världen med hjälp av grubbel (t.ex att konstruera, bygga ,skapa grejjer), men när hjärnan på samma sätt försöker lösa problem i den inre psykiska världen på detta sätt kan både bra, och dåliga saker hända.

Grubbel kan även handla om att man lurar sig själv att tro att man har kontroll över en situation. T.ex kan den som är flygrädd grubbla på hur man ska göra om planet störtar så att man har kontroll över den situationen, men blir då ännu mer flygrädd för att man faktiskt bara tänker på allt hemskt som kan hända, (och som förstås inte händer).

Om man exempelvis sitter och grubblar över kärleksproblem på sitt rum, kan det t.ex hjälpa en att lösa problemet genom att man nästa gång bemöter den man är kär i på ett annat sätt. Det kan då även ge en känsla av kontroll, då man tänker igen hur man kan hantera en situation. Men grubblet kan också göra saker och ting värre för dig faktiskt. Om man tar exemplet med kärleksproblemet så kan förmycket grubbel faktiskt t.ex göra att man tappar självförtroendet, mår allmänt sämre psykiskt (pga att man oroar sig förmycket över saker som inte hänt) och kanske till och med gör så att man beter sig på ett osäkert sätt mot den man är kär i. Och det spelar ingen roll hur mycket man grubblar - man kommer aldrig att få kontroll på hur den man är kär faktiskt reagerar och känner.

Grubbel kan ibland därför stjälpa en snarare än hjälpa en. Särskilt dåligt  är grubblet om det rör sig kring negativa saker kring sig själv och hur man är.

Ofta brukar vi psykologer säga, då vi märker att någon mår dåligt av sitt grubbel, att man då måste öva sig i att rikta "strålkastaren" på saker som är utanför sig, istället för på det som är innanför. Ofta kan det kännas svårt i början då "strålkastarljuset" ofta automatiskt söker sig till det inre grubblet, och då gäller det att hjälpa sig själv och göra det lätt för sig att fokusera på annat än det inre grubblet; det kan vara att jogga, att titta på en film, att spela spel, utöva idrott, prata med en kompis..ja det finns massor av sätt att göra det lättare för sig att fokusera utåt istället för inåt.

När man tillräckligt många gånger riktat strålkastarljuset utanför sig, blir det gradvis mycket mycket lättare att sluta fokusera på grubblet vilket då gör att grubblet "krymper". Och har grubblet varit negativt så komer det negativa också att krympa! Och krymper det negativa mår man bättre.

Så nästa gång du grubblar tänk då att för mycket grubbel kanske inte hjälper dig ett dugg! Om det blir för mycket grubbel gör då allt för att fokusera utåt på saker du tycker är roliga, istället för inåt på grubblet som bara får dig att må dåligt.
Mer komplicerat än så behöver det inte vara med psykologi.

MvH/Psykologerna på elevhälsan

torsdag 25 april 2013

Hur ska man göra för att INTE må bra?

Vi psykologer är alltid intresserad av hur man kan göra för att människor ska må så bra som möjligt.

Men vad händer om man vänder på steken och tänker tvärtom: Hur kan man göra så att man mår så dåligt som möjligt?

Kolla på "Anticoachen" så får du reda på hur!:)

MvH/Psykologerna på elevhälsan

onsdag 24 april 2013

Hur gör man när man är stressad?

Det är väldigt vanligt att unga människor kännar sig stressade över prov och plugg. Och känner man sig stressad ökar risken att man mår dåligt rent mentalt. Man kan känna sig deppig, trött och få ångest.

Stress kan t.ex handla om att man inte kan låta sig själv misslyckas. Råkar man misslyckas tar man det såpass hårt att det blir jobbigt.

Men man kan också göra sig mindre sårbar för stress. Om du vet att du brukar bli stressad vid prov exempelvis, så kan du göra en hel del för att förbereda dig själv för den "stress-topp" du kommer att få.

Kolla på den här videon (som vi förut lagt upp på bloggen) så får du kunskap om stress och tips på hur du kan klara av stressade situationer!

MvH/Psykologerna på elevhälsan





måndag 22 april 2013

Om ångest

Tja! Här kommer ett klipp om vad ångest är, varför vi känner så och vad man kan göra åt saken. På engelska tyvärr... Men superbra!


Och just d... Ni behöver inte kontakta childline =) Vänd er till oss istället - psykolog, kurator, skolsköterska eller annan vuxen som du har förtroende för på skolan!

Hörez znart!


/Era skolpsykologer John och Chen

tisdag 16 april 2013

Nätmobbning & Mobbning - Polisen berättar



Vad gör man om man blir mobbad eller ser någon som blir mobbad? Vad säger lagen om mobbning? Vilka straff kan dom som mobbas få? Kommunpolisen Anders Öresjö svarar här på era frågor om mobbning och nätmobbning.


onsdag 3 april 2013

Om mobbning: Varför mobbar vissa?

Elevhälsans Psykologer svarar här på frågor kring mobbning. Håll till godo:

Varför mobbas man? Vad får mobbaren ut av att mobba?

För att en person ska göra något så måste han/hon få ut något av sitt beteende. Att mobba någon betyder då att försöka höja sin status i gruppen, att visa att man är starkare än någon annan, eller att försöka se till så att man själv aldrig blir den som blir mobbad.

Att mobba någon blir alltså ett otroligt destruktivt sätt att försöka skaffa sig status och visa sig stark inför gruppen.

Från ett psykologiskt håll så vill den som mobbar nästan alltid:
-vill visa sig stark på olika sätt --> är rädd för att visa sig "svag"
-ha en hög status i gruppen -->är mycket rädd för att hamna utanför gruppen
-inte bli mobbad själv -->är rädd för att bli utsatt själv

kort sagt så är mobbningen ett sätt för mobbningen att komma undan det han/hon är rädd för mest; nämligen att hamna utanför gruppen.

Vad händer med dom som blivit utsatta för mobbning?
Forskning har visat att många, men inte alla, blir deprimerade och får ångest senare under livet.

Vad är mobbning?
Mobbning är att man blir utsatt för taskiga kommentarer, rasism, utfrysning, eller våld, av en eller flera andra. Mobbning har på detta sät många olika grader. Mobbning behöver därför inte bara vara att någon blir utsatt aktivt för taskiga handlingar, utan kan också vara att man blir utfryst och snackad bakom ryggen på.



Nästa gång: Är mobbning olagligt? Vad säger polisen?

MvH/Psykologerna på elevhälsan



måndag 25 mars 2013

Träna din självkänsla via mobilen!

Hej på er alla!
Mycket som har med ditt psyke kan tränas upp! Exempelvis kan du träna minnet, snabbheten, lokalsinnet.
 
Men många vet inte om att samma sak gäller för psykiska besvär som; depression, ångest, oro och självkänsla.

Om hjärnan hela tiden tränas i att inte grubbla, tänka positivt, tänka mottankar till negativa tankar och att fokusera utåt, inte inåt, så kommer man också att må psykiskt mycket bättre. Man kan alltså träna bort psykiskt dåligt mående.

För dig som inte mår dåligt psykiskt är det också bra att träna hjärnan i att må bra. Att stärker upp dig själv är aldrig fel!
 
Klara livet är en applikation till både mobil och dator som utbildningsradion tillsammans med psykologifabriken utvecklat, och som du kan köra från både mobilen och datorn.

Din självkänsla kommer att tränas upp om du noggrant följer instruktionerna, och det är bara att logga in med ditt facebook konto!
 
För er som är skeptiska; det är värt att prova iallafall, vad har ni att förlora? Ni kommer inte må sämre vi lovar!:) 

Klicka in er på länken:
www.klaralifvet.se

 och kör på!

MvH/Elevhälsan i Trosa

onsdag 13 mars 2013

Psykologiska råd för den som inte behöver en psykolog. Del 3.

Nu ska vi tackla frågan om man blir gladare av att vara över andra när det gäller status och makt.

Psykologiska råd för den som inte behöver en psykolog Del 3.
Blir man gladare av makt och status?

Faktiskt kan man hitta ett svar på denna fråga från babianforskning (tro det eller ej!).

Amerikanen Robert Sapolsky, som forskat på stressnivåer har hittat något väldigt intressant i sin forskning som kan besvara frågan om man blir gladare av makt och status. Robert började forska på babianer när han ville förstå hur stress påverkar människor. det är nämligen så att vi och babianerna delar nästan alla gener (det är bara en väldigt liten del som skiljer oss åt egentligen!) samt att det sociala livet i babianflockarna tydligt är uppdelat i hög rang och låg rang, precis som hos människor.

I den flock med babianer som Robert kollade på i Afrika, fann han en dag att alla alfa-hanarna, dvs de med högst rang och som oftast satte sig över och "mobbade" andra apor med lägre status, helt plötsligt hade dött då de hade ätit smittat kött. De enda hanarna som då var kvar var de "sjyssta" hanarna, som behandlade andra babianer på ett bra sätt. Det som hände i flocken då var rätt häftigt. Hela flockens hälsa blev helt plötsligt mycket bättre! Hälsan blev bättre tack vare att flockens medlemmar inte längre behövde stressa upp sig för att hävda sig och kämpa för att inte bli den med lägst status i gruppen och att de heller inte längre behövde vara rädda för att bli utsatta för mobbning från andra babianer.
Annan forskning visade också att de babianer som hade högst status var väldigt stressade och rädda för att de skulle förlora sin status och därmed bli dominerad av en annan babian. Det var stressade för att falla ner från tronen helt enkelt.

Så om man tar detta till oss människor så innebär det att personer som försöker få social status på andras bekostnad inte bara ger sig själv sämre hälsa utan  hela gruppen i slutändan.
Så om en grupp människor vill må bra och ha det bra som möjligt ska man försöka behandla varandra sjysst och strunta i status och makt.

Så blir man gladare av makt och status? Man kan nog iallafall säga att det inte verkar vara en bra strategi till att vara glad och må bra!

MvH/Skolpsykologerna i Trosa

onsdag 6 mars 2013

Psykologiska råd för den som inte behöver en psykolog del 2. Blir man lycklig av att ha mer pengar?

Många tror att psykologer bara tar hand om folk som mår dåligt på olika sätt. Men faktiskt kan psykologer även ge råd om hur människor som egentligen inte behöver en psykolog, kan bli gladare och lyckligare. Det här området kallas inom psykologin för positiv psykologi. Här fortsätter vi vår serie "Psykologiska råd för den som inte behöver en psykolog"  där vi går igenom vad forskningen kommit fram till inom olika områden.

Psykologiska råd för den som inte behöver en psykolog  Del 2.
Blir man lycklig av att ha mer pengar?

Fungerar det kunna att köpa saker för att bli lycklig? Blir man lyckligare och gladare av att ha massor av pengar så att man tex kan köpa vad man vill? Här visar vi lite resultat från vad forskningen kommit fram till:
- Tex visade en forskare på att lottovinnare var jätteglada i början men att glädjen bara varade i några månader. Sen var lottovinnarna precis lika glada som förut!

- En annan psykologisk forskare visade att ju mer pengar man hade desto mer nöjd med livet var man, men mer pengar i sig hindrade inte människor från att fortfarande kunna bli väldigt deprimerade eller må dåligt psykiskt.

- En tredje forskare visade att de som har mest glädje av pengar var de som inte hade några pengar alls, medan de som hade pengar så att de klarade sig inte märkte så stor skillnad om de fick mer pengar.

- Forskningen visade också på att det absolut bästa sättet att spendera pengar på, dvs det som gjorde människor mest lyckliga, var upplevelser (som tex resor), och inte prylar (som tex en ny tv).

Slutsatsen är att pengar är jätteviktigt om man inte har några pengar, men slutar vara lika viktigt när man har pengar så att man klarar sig. Kort sagt: Mera pengar kan göra dig gladare om du har väldigt lite men verkar inte göra så mycket större skillnad i längden om du redan har så att du klarar dig.
Om du ska spendera en massa pengar, verkar det bästa sättet, enl forskaren, att lägga pengarna på upplevelser, och inte prylar.

Nästa gång; Del.3. Blir man gladare av makt och status?

torsdag 28 februari 2013

Psykologiska råd för den som inte behöver en psykolog. Del 1.

Hej!
Nu ska vi psykologer i elevhälsan tackla några svåra frågor i en serie som vi kallar "Psykologiska råd för den som inte behöver en psykolog".
frågorna kommer att vara: Vad är bra att göra för att man ska vara glad? Blir man lycklig av pengar? Blir man lycklig av makt och status?

För att svara på frågorna kommer vi att vända oss till positiv psykologi, som är den gren av psykologi som sysslar med styrkor och personlighetsdrag som gör det möjligt för individer och samhällen att utvecklas, växa och må bra.

Vi börjar här vår serie med frågan; Hur gör man för att må bra och vara lycklig?
Psykologiska råd för den som inte behöver en psykolog.
Del 1.
Vad är bra att göra för att vara glad och må bra?

Detta är en svår fråga att ställa; varje människa har olika vägar att bli glada!
När en av experterna, i det som kallas för "positiv psykologi", Tal Ben-Shahar tog sig an frågan om hur man ska vara för att vara lycklig kom han b.la fram till fyra saker som var extra viktiga för människors lycka. Här listar vi ett utdrag från hans bok "Happier":

1. Tillåt dig själv att må psykiskt dåligt!
Inom den västerländska kulturen finns det mycket negativism och lite acceptans mot smärtsamma känslor. Många tror att om man upplever känslor som oro, sorg, rädsla eller avundsjuka så innebär det att det är något fel på en, istället är det, det motsatta. Det är enbart två olika sorters människor som inte upplever dessa känslor; psykopater och döda människor.

2. Gör ditt liv lättare!
Tidspress står för en del av depressionsökningarna världen over. Generellt sätt, är människor idag för upptagna med att försöka pressa in mer aktiviteter inom en mindre tidsram. Man misslyckas med att ta se potentiella källor till lycka som finns runt omkring en, antingen det är arbete, ett musikstycke, en relation, naturbild, eller ens barn. Så ta dig tid att inte göra något som gör dig glad.

3. Motionera regelbundet!
Fler och fler studier inom området beteendemedicin visar de psykologiska fördelarna av motion. Forskare vid Duke University visade i en studie att om man motionerar tre gånger per vecka under 30 minuter är detta lika effektivt vid måttlig depression som att äta antidepressiv medicin!!

4. Fokusera på det som är bra!
Lycka beror inte enbart på vad som händer runt omkring oss utan också på hur vi tolkar det som händer oss. Detta är anledningen till att en person som verkar ha allt, ändå kan vara olycklig medan en fattigt person ändå kan leva ett lyckligt liv. Människans nivåer av lycka beror inte på vad man har, utan på om vi uppskattar det vi har. En av de större hinder till lycka är att man har en tendens att ta för givet de bra sakerna i sitt liv. Man tänker sällan på hur lyckligt lottad man är över att vara frisk, över sina vänner, eller mat på bordet. Om man upplevt något traumatiskt eller jobbigt, som en sjukdom eller en nära persons bortgång, uppskattar man ofta det man har på ett annat sätt. Sådan medvetenhet, sådan tacksamhet och uppskattning är kortvarig, man vänjer sig snabbt och lägger snart inte märke till allt som man borde uppskatta mer runt omkring sig.

Frågan man bör ställa sig; måste saker och ting bli sämre innan man ser hur fantastiskt livet är? Behöver man uppleva något negativt för att uppskatta livet? Svaret är nej, om man kan använda sig av och göra tacksamhet en del av sitt liv, för att vara tacksam över något är det motsatta till att ta saker och ting för givet. När man är tacksam över maten på bordet, för sin hälsa, och tacksam över att ha en kärleksfull familj, tar man inte dessa delar av sitt liv för givet.

Nästa gång: Del.2 Blir man lyckligare av pengar?

MvH/
Skolpsykologerna i Trosa